Idag har varit en händelserik dag för lilla Tjelvar trots att han för det mesta bara har sovit. Vi åt lunch hos gammelmomma och träffade moster Tallen och kusin Lilly. Hon var så duktig med Tjelvar, gungade honom i bilbarnstolen och klappade honom så lugnt på huvudet. Precis som att hon direkt förstod att det är en ömtålig liten varelse. Efter det åkte vi och hälsade på gammelfarmor och gammelfarfar och dom blev så glada för att vi kom på besök och Tjelvar sov så nöjt hela tiden. Ikväll har bebis fått sitt första bad och det var jätteläskigt för hela familjen fast det var bara Tjelvar som skrek som tur var :)Nu ligger vi i soffan och snuttar tutte innan det är dags att knoppa. Imorn ska vi köpa jultidningar, träffa Line, gå till BVC, passa på att hälsa på farmor på jobbet och träffa Lizzy. Dessutom ska jag försöka lägga upp ett bildinlägg, förstår att många är nyfikna på att se vår grodunge!

Det hela började på torsdagsnatten till fredagen den 16 september.

Jag vaknade kl 00.56 typ och gick på toa som så många andra nätter.

Skillnaden var när jag kom tillbaka till sängen och la mig kände jag vilka tydliga mensvärkar jag fick, som strålade ut i ryggen. Inte så att jag inte kunde leva med dom men det var ju inte skönt. Jag trodde det bara var några förvärkar som skulle försvinna igen och försökte somna, men icke, det blev fler och fler och hela tiden med jämna mellanrum. Jag tänkte att jag skulle klocka bara för kul och se (jag trodde ju fortfarande att det var små förvärkar). Mellanrummen var med 4-5 minuter och ju längre tiden gick desto starkare blev dom.

När klockan var ca 04.30 tog jag ett glas Alvedon i hopp om att få sova lite, det gick sådär, värkarna dämpades något och jag lyckades slumra till emellanåt.

Vid 06.50 ringer Mickes väckarklocka och jag säger till honom att jag vill att han stannar hemma på dagen för att ifall vi ska åka ner. Sen kliver jag upp, fortfarande med värkar, klär på mig och tänker att jag ska gå min morgonpromenad. Ringer upp mamma och förvarnar henne att något är på gång och hon säger att jag ska fortsätta hålla lite koll på tiden mellan och att ringa förlossningen om det blir tätare.

Hela dagen passerar med likadana värkar och vid 13-tiden ringer jag förlossningen, dom säger att vi gärna får vänta in tätare värkar eller komma ner och göra en undersökning för att se hur det ligger till.

Vid ca 14.30 åker vi ner till förlossningen och dom sätter igång sån CTG-kurva för att se hjärtslagen och sammandragningarna. Hjärtslagen såg fina ut och värkarna kom med ca 5-6 minuters mellanrum. Sen undersöker hon mig och säger att jag är öppen ca 1,5 cm. (Alltså ingenting!) Det var ju inte en så rolig överraskning att bara vara öppen 1,5 cm och ha så ont som jag redan hade. Men hon sa att hon trodde vi ses igen under helgen.

Vi åker mot affären för att handla, det var ju fredag och vi handlar alltid på fredagarna. Värkarna blir tätare och tätare och starkare hela tiden.

Väl hemma ringer jag mamma och hon säger att jag får bestämma när vi ska åka ner, men hellre är jag hemma och väntar in tiden än att ligga där nere och vänta så vi avvaktar. Jag går på toa och märker att jag blöder ganska mycket sen besöket på förlossngningen, blir lite orolig men har så ont att jag hoppar i duschen och spolar magen och ryggen med varmvatten, hjälpte inte ett skit tyckte jag, Micke sitter bredvid mig i badrummet och tränar profylaxandning.

Tiden går och Lizette kommer förbi med sina muffins som bara hon åt (haha) och vi klockar värkarna, ca 3-4 minuter mellan. Smärta smärta smärta, det gjorde så grymt ont! Jag gjorde klart för Micke att vi aldrig mer kommer att ligga utan kondom och att det är såna här situationer som borde göra så att föräldrar varnar sina barn för oskyddat samlag.

När klockan är kanske 22.30 ringer jag mamma att hon får komma in till stan för jag fixar inte detta längre. Hon kastar sig i bilen och är inne på ett litet kick.

På förlossningen känner man att jag fortfarande bara är öppen 1,5 cm och jag får morfinspruta i rumpan för att jag ska få sova lite. Ja jag sov väldigt lite, typ två timmar innan värkarna blev extremt starka! Mamma satt bredvid mig och klappade mig på magen och även om det egentligen inte hjälpte var det behövligt och mysigt mitt i all smärta.

Tiden gick och när klockan var kanske strax efter 04 på lördagsmorgonen fick vi komma in på ett förlossningsrum och barnmorskan kände efter, JA! Öppen 4 cm, nu händer det iaf något! Typ en kvart senare när hon beställt epiduralen kände hon att jag var öppen 5 cm.

Dags för bedövning och in kommer en skitsnygg narkosläkare och där ska jag ligga med rumpan i vädret för att han ska plantera en mask i min ryggrad. Micke fixade inte sprutan och gick ut. När bedövningen var satt började ett mildare paradis!

Jag blev mig själv igen. Värkarna försvann nästan helt och jag blev glad igen.

Däremot var det inte så bra att värkarna stannade upp så jag fick dropp men bebisen verkade inte må så bra av droppet så dom fick gå upp med ett rör genom muttan och ta blodprov på huvudet men allting var bra så dom ökade droppet lite för att det skulle hända nåt.

Tiden gick och sakta men säkert öppnade jag mig och tillslut var det öppet helt men det var en kant i vägen som huvudet var tvunget att passera innan man kunde förlösa. Paniken steg när jag kände krystvärkarna börja och kanten var ännu inte borta. Det var nog det värsta under hela förlossningen, att inte få krysta när krystvärkarna kom. Det var sån konstig känsla, gjorde inte ont direkt utan med påfrestande att något stort och hårt tryckte neråt och jag kände mig verkligen extremt bajsnödig. Jag sa till mamma att ringa efter barnmorskan för jag fixar inte att stå och knäböja och dansa ner huvudet förbi kanten längre, det gick bara inte.

Barnmorskan kommer in och säger att det är dags, nu kan jag krysta när jag vill. Jag kunde få krysta stående eller liggande eller sittande på toa om jag ville för i början skulle det tränas och töjas. Jag har för mig att jag ligger ner hela tiden och jag har för mig att det inte blir så mycket töjande i början, minnena börjar suddas ut just under krystprocessen. Hur som helst så var inte krystvärkarna varken särskilt täta eller långa och det var helt otroligt hur barnmorskan kunde be mig krysta tre gånger under varje värk och ännu mer otroligt hur jag orkade. Jag sa att jag inte klarar det, och jag kände verkligen i hela kroppen hur utmattad jag var, men ändå tryckte jag på en gång till när hon sa till mig.

Näst sista krystvärken kände jag hur det plötsligt spändes upp och började brännas, då var huvudet på väg ut, den smärtan är obeskrivlig, fy fan så ont det gjorde. Barnmorskan säger att nästa värk är bebisen ute och jag tar i för kung och fosterland och känner hur huvudet trycks ut, tar ett nytt andetag och plötsligt var hela bebisen ute! All smärta var borta och tårarna flödade. Vår son hade fötts.

När Tjelvar var ute och Micke hörde hans lilla ynkliga pip kom han in direkt.

Det är helt ofattbart vad man som människa kan göra, föda ett barn liksom. Det är så stort! Jag kan verkligen inte fatta det och inga ord räcker till för att beskriva kärleken jag känner.

Min älskade lilla familj!

Vardagen börjar ta sig, vi börjar komma in lite i att vara föräldrar. Äntligen har Tjelvar börjat vänja sig vid andra famnar än mammas, dock inte alltid, men det börjar fungera. Just nu ligger han och sover hos sin pappa.

Jag har börjat få mina händer tillbaka, men ändå, när jag har lite tid över så är inte det första jag tänker på att blogga. Men förlossningsberättelse är på g. Och bildbomb!

Det är så häftigt att vi blivit en familj. Att vi har skapat ett nytt liv. Mäktigt.

Jag skulle aldrig byta bort det här livet mot något! Men det ska jag skriva mer om en annan dag. Nu ska jag se Pluras kök och sen ska vi tvätta!

Ha en bra dag mina vänner!

Förresten så var det Björn Aage som gissade närmast på Tjelvars vikt, längd och datum :)

Bjørn Aage tror babyen kommer den 14 spetember. Veier 3207 gram og 49,6 cm :)

I lördags den 17 september kl 15.53 föddes mitt livs största kärlek.

Vägde ynka 3385 g och inte längre än 49 cm.

Förlossningen var emellanåt grymt jobbig,

men ca 39 h efter första värken var det helt klart värt besväret!

Tjelvar John Gunnar Arweson

Vem är i rummet med dig? Micke
Vem fick du senaste sms av? Storasyster Madde
Vem tänker du på nu? Madde eftersom jag kollade sms
Vem pratade du senast i telefon med? Mamma
Vems hus var du senast i? Oj, ja hyreshus så var det mitt eget, men villa var det mammas.
Vem önskar du var med dig nu? Har ju Micke här men önskar så klart att vår unge skulle vara med.
Vem är din favoritsläkting? Favoriserar inte min släkt!

Var är din mobiltelefon? Här, inkopplad i datorn!
Var handlar du mest? Ellos och H&M brukar det bli.
Var fick du tag på tröjan du har på dig? Cubus en gång i tiden. Nyss hängde den på en krok i badrummet.
Var åkte du senast bil? Hem från mommo igår.
Vad åt du senast? Macka
Vad drack du senast? Tranbärsjuice
Vad är det för färg på dina byxor? Svarta.
Vad är den närmaste saken som är blå? Ett glas på diskbänken
Vad har du på fötterna? Randiga strumpor
Vad är din favorit färg? Beror på vad det gäller till
Vilken film såg du senast? Kommer inte ihåg vilken film men såg senast ett avsnitt av Outsiders
Vad hör du just nu? Ljudet från när Micke duschar

HAR DU NÅGONSIN
Sovit i någon annans säng? Haha ja det vill jag nog lova.
Hånglat på en bio? Tror faktiskt inte det
Hånglat i skogen? Jadå
Tyckt att din kusin är het? Haha jo när jag var typ sex år var jag lite kär i honom
Sovit naken? Några gånger
Kört över hastighetengränsen? Sällan
Målat om ditt rum?   Ja det har jag

Dansat framför en spegel? Nej usch nej

Fått hicka? Ja det kan jag garantera
Dumpat någon? Jp
Stulit pengar från en kompis? Inte pengar tror jag men annat när man var liten
Hoppat i en bil med folk du just har träffat? Ja
Varit i slagsmål? Jo när jag var ung
Smugit ur ditt hus? Ja det händer än idag det.
Haft känslor för någon som inte känt desamma? Vem har inte varit olyckligt förälskad?
Hånglat med en främling? Ja tänka sig.
Älskar eller saknar någon nu? Några styckna!

Gör en snabb lista innan jag beger mig till tvättstugan!

Dagens humör: Lite orolig men glad ändå.
Dagens mående: Bra, lite mör så här på kvällskvisten men annars bra.
Dagens borde: Lägga hårinpackning. Gör nog det när jag har tvättat klart sen.
Dagens frisyr: P.g.a skitigt hår så har jag en slarvig knut.
Dagens smink: Ifyllda bryn, lite mascara och eyeliner (kors i taket!)
Dagens klädsel: Tvättar kläder - tights och luvjacka.
Dagens planer: Dagen är snart slut men tvätta färdigt, laga mat, promenera, sova.
Dagens materiella vill ha: Höstjacka. TAR EMOT ALLA TIPS!
Dagens fundering: Skulle väl vara det här med vilket datum jag kommer kläcka.
Dagens beroende: Kanjanas vårrullar.
Dagens tråkigaste: Att mitt paket från netonnet fortfarande inte kommit.
Dagens längtan: Tills förlossningen startar och sen tills mina systrar kommer!
Dagens superlängtan: Tills förlossningen är över och till nyår!
Dagens tidning: Allers (för alltid i mitt hjärta!)

Jag och mamma köpte en drömfångare till bebisen.

Som ni säkert förstår så tror jag på sånt där.

Jag kan inte påstå att jag tycker drömfångare är sådär superläckert men jag tror absolut det kommer göra gott för den lilla.