Hittade en blogg som jag börjat läsa. Hannas blandning heter den och jag tycker verkligen att ALLA borde läsa den och sluta ta livet för givet!

Efter att ha läst några inlägg om henne älskade lilla Hugo går det inte att sluta gråta. Jag kan inte fatta hur människor kan vara så själviska och bli hysteriska för att man t.ex brutit en nagel när det finns barn som lider på det här sättet. Jag förstår verkligen Hanna! Hade Tjelvar varit sjuk och mått så dåligt hade jag kunnat ta alla smärtor i världen för att han skulle må bra och få leva lycklig och frisk i alla sina dagar! Men det går inte. Den här söta lilla killen kommer att dö av en obotlig hudsjukdom som gör att han hela tiden får infektioner, och så sitter vi egoistiska svenskar (ja alla förresten) och gnäller över att vi inte har sovit klokt för grannen hade fest och bla bla bla.

Jag säger inte att jag är bättre än någon annan, absolut inte, förmodligen sämre än många, men jag lär mig att inse felen och kommer aldrig mer att gnälla över skitsaker. (Ja det är skillnad på att gnälla och fiska efter sympati och att svara ärligt hur man mår om någon frågar)

Önskar att vi alla från och med nu kommer att lära oss att vara tacksamma över det liv vi har, ta vara på alla bra dagar och leva som om det vore den sista, inte göra oss osams med varandra i onödan, visa vilka man älskar att man verkligen gör det! Ta vara på varje minut tillsammans med som vi älskar och sprida positiv energi runt omkring oss!

Förstora inte upp allt till det värsta, utan att försöka göra något vackert av allt trasigt och njuta av tiden så länge den varar även om det är svårt i de jobbigaste tiderna.

Vi måste vara rädda om varandra!

Nu låter det som att min son håller på att vakna så jag ska ta upp honom,

pussas och kramas och ge honom hela världen!

Igår kväll började vi med en kvällsrutin som jag fick tips om!

Mysa ner oss i sängen, få ren blöja, smörjas in med lavendelolja, pussas och gosas, ta på pyjamas, äta nattmat och vaggas lite och sen somna i sin egen säng. (Han han visserligen alltid sovit i sin egen säng, endast två gånger i vår säng, men det kan ändå vara mysigt och skönt för honom att gosa till det lite extra innan läggning)

Han sov som en liten stock hela tiden fram till ca 02.40 Då fick gossen mat och så fick han tillbaka sin Cordy Roy nalle som jag sovit med för att den ska lukta mamma.

Sen vaknade han igen vid 05.45 och ville ha mat, sen vaggade jag honom i famnen en bra stund innan jag la ner honom igen och för första morgonen på länge så sover han ännu! Så skönt för oss alla! Jag har ätit frukost i lugn och ro och Tjellman får sova och känna sig utvilad, annars blir han ganska pinnig hela förmiddagen.

Men nu tänker jag diska och se på reptilbröder och försöka att få lite gjort på min stickning.

När Tjelvar vaknar blir det blöj/klädbyte, matning, höra med Lizzan om hon vill med ut och gå sen vidare till Skarphäll för att köpa lite nödvändiga saker.

Ha en fin dag!